Jag brukar alltid utgå ifrån att nya människor som jag träffar är bra människor helt enkelt. Men ofta... Ja, alldeles för jävla ofta alltså blir man bara besviken ju mer man lär känna dom. De är äckliga, inskränkta, omedvetna, egoistiska m.m. m.m. Fast i sina egna begränsade världar. Färgade av sin egen efterblivna omgivning. Marknadsför sig på ett sätt men när man skrapar lite på ytan är det bara så outhärdligt fult där under. Och här snackar jag om beresta människor. Välutbildade människor. Människor som jag tycker borde veta bättre. Jag vet inte vad sånna erfarenheter lär mig om människans väsen egentligen... Att vi alla är av samma skrot och korn när det kommer till kritan? Oförmögna till bättring och brobyggande? Det måste alltid indelas i "Vi" och "Dom".
Jag tillhör inga Vi för jag har fötterna i två olika nationer. Det gör att jag ser allt utifrån. Jag tar ingen idiots parti. Varken på den ena eller andra sidan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar