Igår rusade jag in i dagen. Betade av listan systematiskt, punkt för punkt. Drog sen till gymmet och sprang på löpband tills jag nästan blev tvungen att spy.
Hemma igen möttes jag av en vägg av tomhet. Kunde inte annat än lägga mig i fosterställning bara och stirra in i den.
Tills mamma ringde. Sa att de inte vet vad som är felet med our old man. Han skulle stanna kvar på sjukhuset för observation så länge.
Inget nytt om syren. Antagligen lever hon livet på avlägset paradis. Isolerad från allt vad kommunikationsteknik heter.
Idag har jag bestämt mig för att det ska ordna sig med allt. Och jag ska helt enkelt göra det jag ska tills det löser sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar