lördag 25 juli 2009

Utmattad

Jag vill bara fall ihop på golvet. Begrava ansiktet i händerna och grina som en övertrött femåring. Tre dygn har jag ensam spenderat med den prickige. Det första dygnet gick förvånansvärt smärtfritt men sen dess... god help me. Han är överallt hela tiden. Tuggar sönder allt han kommer åt. Klampar med sina stora björntassar överallt inklusive min feja (jag låg en stund på rygg på golvet och försökte stretcha ut min ryggvärk från afrikanska dansen). Då passade han på.

Vi har gått på regniga promenader där jag varit tvungen att hålla i kopplet med båda händerna. Hans stil är att han stannar till för ett kort ögonblick för att sedan dra iväg i hundraåttio, jag flyger med. Otroligt att inte nån av mina axlar redan gått ut led. Och det jävla kopplet sen... Ett så kallat flexikoppel som strejkar totalt när det kommer lite regn. Så... runt går jag med en evighetslång tygrem i mina händer och skriker som en retard - "Stanna" "Kom" "Duktig" "Neej!"

Pratade igår igen med K2 som också var utmattad, hon efter en tung jobbvecka. Vi prelbokade en annan helg för hennes Värmlandsbesök.

MH har fest ikväll. Nära och bra så det är bara att gå över. Men... Jag är sur och grinig. Långt från mitt bästa partyjag. Sen ska jag upp tidigt för Oslo imorgon. Efter tisdagen blir det från Oslo raka vägen till Putte i parken i Karlskoga.

Vi kanske inte hörs på ett tag men när vi väl gör lär jag ha saker att berätta.

fredag 24 juli 2009

Let's make things complicated

Bollar har sats i rullning. Möjligheter har öppnats. Människor har dykt upp, gamla som nya.

Det var i onsdags som jag hängde på stan med MM som jag inte sett på ett år. Det blev mycket prat. Det blev lite shopping. MM fyndade en Acne-blus. På det två oversized second hand kavajer med snygga sömmar och gälla färger. Hon kommer bli snyggast på hela festivalen, den det visade sig att vi båda ska på nästa vecka. I Karlskoga av alla ställen...

Det blev tidig kväll och MH hade kommit hem (eller vad man ska kalla Karlstad numera) från Köpenhamn. Hon tog med mig på afrikansk dans men hade tagit fel på tiden. Danstränaren som tyckte synd om oss insisterade på en privatlektion, där och då, bara så där. Vi tackade givetvis ja. Jag påmindes om att jag älskar dansformen. Så befriande. Ska försöka ta fler lektioner i Sydafrika till hösten.

På kvällen läste jag D:s statusrad på Fejan - Madonna i Oslo, han hade en biljett över. Jag har alltid velat se henne. Samtidigt har jag undvikit D. Fått intrycket av att han är tvärt emot den jag trodde han var. Har varit spydig och kort när han velat prata. Har till och med varit syrlig när han i våras bjöd in mig på värsta grejen. Samtidigt har syrran envisats med att påstå att jag har fel. Att jag fått honom om bakfoten. Jag inledde ett samtal som slutade med att jag tog biljetten. Han lockade med att det skulle va folk där som det var bra för mig att träffa - jobbkontakter. Jag tänkte framförallt att jag skulle ta reda på vem han är, så jag slipper undra.

Uppfylld med energi av beslutet bestämde jag mig för att hänga på MM och hennes vänner ut. Peter Siepen gästade ett ställe i stan. The place to be på sommaren då det har en fantastiskt takterass.

Efter en dryg kö mötte jag dem där inne. Vi småpratade över några öl. MM betonade hur kul det var att träffas så här igen och hur galet bra vi skulle ha det på festivalen. En av hennes vänner bjöd på snus och jag tänkte vafan och deklarerade att jag satte in min förta prilla. De andra tittade på mig med nyfiken förväntan. Jag tog det bra, tyckte jag.

Vi började dansa - inomhus för att tjejerna tyckte terassen var för trång. Plötsligt kom ett riktigt snyggo förbi. Stannade vid mig och bara "Men heej!". Vi dansade. Jag sa att jag ville ha cigg. Han hade inga men såg på fem röda till att skaffa fram. Vi gick ut. Två blonda småbrudar kastade sig över honom. Jag funderade på att dra när han plötsligt markerade med att ta armen runt mig. Vi rökte upp och han beredde mig plats på dansgolvet. Mitt in i gröten ville han. Vi dansade och utbytte brännande blickar. Han tog armarna runt min midja, svingade runt mig. Pussade då och då på halsen. Perfekt längd, perfekt kropp. Det var en fröjd att bara titta på honom. Ett nöje att vistas tillsammans.

Klockan passerade två och vi rörde oss inåt. Det blev kyssar. Det blev vatten i baren. Mera kyssar och hångel. Vi hörde hur bartendern skällde på personal som stod och tjuvtittade på oss. Hörde Peter Siepen avsluta med "Jag hoppas att ni har hittat nån att knulla med."

Hemma väntade pappa på mitt samtal. Han hade ställt upp med att komma och hämta eftersom jag från och med tidigt nästa morgon skulle va hundvakt.

Jag och snyggot tog oss ut. Hånglade som vrålkåta tonåringar som inte har nånstans att ta vägen. Hans stora varma händer gled smidigt upp och ner längst mina bara lår. Jag tog mig samman och ringde pappa. Vi hade en kvart på oss. Promenerade en liten bit och satte oss ner i ett hörn - jag i hans knä. Hånglade, pratade, retades. Han gillade att retas uppenbarligen. Vi snackade ålder. Jag sa att det nog verkade som om jag var typ sexton år - blir hämtad av pappa o allt. Han - Du är nog inte sexton. Du bara hånglar som en sextonåring. Fräckt så det förslog. Han skrattade när han såg min min. Sa han såklart skämtat. vi var jämngamla. I skenet från gatlampan såg jag att hans ögon var gröna. Så himla snyggt till mörkt hår. Jag ville äta upp honom men visste att det inte gick. Han var uppenbarligen inne på samma tankar. "Stanna. Åk inte. Stanna. Åk inte." vädjade han. Samma dag skulle han tillbaka till Göteborg där han bodde. Sen var hans sommar uppbokad. Påpekade att han nu hade all anledning att åka till Uppsala i höst. Kanske, tyckte jag. Han gjorde indignerad min - "Vadå kanske?". Jag stod fast vid "kanske". Pappas bil rullade fram och jag slet mig loss. Han ropade efter mig när jag gått halvägs. "Ge mig ditt nummer då!" Jag vände. "Men ta fram mobilen då!" Knappade in mina siffror. Han stal en kyss. Höll kvar min hand ända fram till fingerspetsarna när jag vände.

Hemma plingade det till i mobilen - "Puss på dig söt. Hoppas du hade en kanonkväll som jag." Jag somnade och drömde om hans händer.

Igår regnade bort. Jag underhöll mest hunden. K2 ringde och vi hade i vanlig ordning maratonsamtal. Hon sa att hon kanske skulle hälsa på mig i helgen. En blixtvisit från lördag till söndag. Vi får se.

Pratade med D förut idag. Han var frank och rakt på sak, undrade varför jag trodde han var det jag trodde han var. Jävla syren, tänkte jag. Hon skvallrar! Men det visade sig att han kommit fram till det på egen hand. Vi pratade ut och han lyckades återskapa en bild av sig själv som mer liknade den jag haft från början. Ska bli så jävla intressant att ses igen nästa vecka. Undrar vad han har för bild av mig egentligen. Förklädd till Sarah Pahlin som jag var första och enda gången vi möttes...

onsdag 22 juli 2009

Helgen i Stockholm

Jag skriver för att minnas. Bara så att jag nån gång kan gå tillbaka och påminnas om dagarna och tankarna jag haft. Därför ska också senaste helgen dokumenteras.

Med bakfylla deluxe tog jag X2000-tåget från Köpenhamn till Stockholm. Det blev en biljett i första hand som jag kirrade till priset av andrahand tack vare medlemskap i SJ prio. Människorna i vagnen var en upplevelse i sig. Framför mig hade jag en nitisk brittisk tant som skulle kommentera precis allting. Fällde kommentarer som "Anywhere else in Europe one would at least have proper seats.". Jag tog snart skydd bakom mina Ipodlurar - Hör inget, förstår inget. Läste min bok Tusen strålande solar av Khaled Hosseini, smuttade på kaffe och åt frukt, studerade i vanlig ordning människor. La särskilt märke till en man med arabiskt utseende och uppseendeväckande utstyrsel - leopardmönstrade harembyxor samt dito skjorta och bandana, till det Ray Ban glasses med rosa bågar. Två kvinnor på sätena intill stal också min uppmärksamhet. Den ena vacker och i 30-års åldern, den andra liten och torr och runt femtio. Fick känslan av att de var ett par så kärleksfullt som de tog i varandra. Den äldre bläddrade i en bok om Rom där hon själv och den yngre kvinnan fanns på bilderna.

Väl framme i Sthlm tog jag mig till Karlaplan där jag lustigt nog bokat en sängplats på vandrarhem. Skulle egentligen sovit hos S men hon ställde in det hela. Jag hade känt det på mig. Även om hon insisterat på att vi måste ses och att jag var så välkommen så spökade det i intuitionen. Hon har mått för jävligt och gått på lugnande. Kvällen innan hade hon ringt och sagt att det bara gick. Kändes B att ringa runt till andra med så kort varsel. Kollade åtminstone med K2 men hon var out of town. Så vandrarhem blev det. Jag kände mig trött och seg så efter att ha dumpat mina grejer där gick jag till en park intill. Åt jordgubbar från Ica, rökte cigg, skrev minnesanteckningar och upptäckte den här låten. Den gjorde sig väldigt bra i miljön och den varma sommarnatten. Jag hypnotiserades av fontänen framför mig och måsarna över mitt huvud. Allt var sån harmoni.

På natten hade jag svårt att sova fast min kropp behövde det. I en sovsal på femton bäddar gick folk ständigt in och ut. Vilka var de egentligen? Tänk om nån där var psykopat och seriemördare? Kunde jag verkligen ta risken att sova? Sånna trevliga tankar i mitt huvud. Tillslut hade jag ändå somnat och vaknade innan mitt mobilalarm gick igång vid åtta.

Duschade, åt frukost. Tog tuben till Drottninggatan och letade present till A. Hittade en bok om Afrika som kändes väldigt passande. Hittade också en Fred Perry ziptröja till halva priset, den passade mig.

Efter lite halvsömn i solen vid Observatorieparken var det dags att bege sig till Söder. Knackade på A:s lägenhet och hon öppnade. Hon och hennes kompis Y som skulle ha fest på kvällen stod och gjorde storkok åt femtio personer. Jag slog mig ner i köket och småpratade. Fick sen nyckeln till gästlägenheten som jag skulle dela med A:s kusin som inte kommit än. Gick till Ica och handlade lite att grilla och gjorde sen i ordning mig. Höga svarta ballong shorts och till det en rosmönstrat svart och gammelrosa body. Svarta pumps till det och utsläppt hår. Gillade vad jag såg i spegeln.

Gick tillbaka upp till tjejerna och hjälpte dem bära ner maten till grillstället. Några killar var redan på plats. Det blev bål och välkomstdrinkar. Folk började joina och skaran växte. Vi satt vid ett långbord och stämningen var gemytlig. Minglade runt. Snackade gemensamma bekanta, utbildning och jobb. Fick bra insidertips från folk som jobbade på UD. En av dem hade jour och fick avvika hastigt och lustigt. Någon politiker ville uttala sig om nånting och hon behövde korra utkastet. Jag satt och pratade med en snubbe som startat eget då skyfallet som hängt i luften brakade ner. Folk skingrades på ett par sekunder. Sprang in under träden och räddade vad de kunde. Jag räddade en enorm skål med potatissallas plus min vinare. Vi gick vidare till bokad lokal intill och jag kom då för sent på att jag glömt mina cigg och min pink lighter. Jag var visst alkoholist och inte rökare i första hand, det blev tydligt där. Minglet fortsatte och vi sjöng för födelsedagsbarnen.

Senare på kvällen rörde vi oss vidare mot Hornsgatan där en del av en nattklubb var abonnerad för sällskapet. Jag fick rökkompisar. Snackade relationer med två killar som varit i förhållande med sina flickvänner i "evigheter". Jag sa att jag gjorde slut med mitt ex. "Var det för att han var dålig på att ta initiativ?" undrade de i kör. Bull's eye, tyckte jag. De nickade förstående och menade på att det var klassiskt problem bland killar - för lite driv helt enkelt.

Dansgolvet hade börjat gunga och där skuttade jag runt när en ny sötnos började vifta med ett cigarettpaket. Vi gick ut. Tydligen så kände han ingen av dem som hade festen. Han var medbjuden av en kompis och hade kommit dit som eftersläntare. Vi slog oss ner på en parkbänk. Småpratade och det visade sig att han var halvtunisier. I utseendet påminde han mig om Jonas Hassen Khemiri som jag har en major crush on. Likheten var slående och jag hade svårt att värja mig mot det. Tog till det äldsta tricket i boken då jag yttrade orden - "Jag fryser..." Han var inte sen att fatta vinken.

Vi gick tillbaka in och slog oss ner på två stolar mitt emot varandra, tête à tête. Hans händer smekte mina bara lår och det kändes a-okay. Snart tog han initiativ och sa "Ska vi dra?" Jag nickade. Såg mig om efter kusinen som jag delade lägenhet och gav nyckeln till henne och bytte nummer. Strax därefter satt jag i en taxi med sötnosen och oväntat nog - hans flat mate. Jaja... tyckte jag.

De bodde i Skrapan. Sexton våningar upp i en lägenhet med en ljudanläggning som heter duga. De dundrade igång musiken. Sötnosen undrade om jag skulle joina honom ner och köpa cigg eller om jag ville vänta där. Jag sa att jag skulle stanna och lät mig bli serverad kall öl. Kompisen var asrolig och delade min musiksmak. Vi turades om med att ta fram låtar på Spotify.

Snart kom sötnosen tillbaka. Öppnade deras enorma fönster med teatraliska gester och sa "Voila". Jag lutade mig ut och han blev lite nervös. Tog tag i min midja och bad mig vara försiktig. Jag flinade över reaktionen. Sen blev det passionerad fuldans och sång. Mycket MJ-klassiker. Jag och kompisen röjde som fan medan sötnosen mest satt i soffan och diggade. Ibland tog han sig upp och körde igång en Craig David låt. Alltid en och samma - Hot stuff eller vad fan den heter. Rumpade upp sig och lockade mig till sig. Tog min hand och förde den under hans tröja. Fiskade komplimanger för magmuskler. Jag började bli misstänksam över hans ålder. Visserligen hade jag bett om att få se leg och där stod det att han var 82:a men i beteendet kunde han inte va mer än född 90. Jag började bli avtänd.

Samtidigt hade jag jävligt kul. Fixade fram låten Walking on a dream med Empire of the sun och stämningen blev magisk. Strax därefter hade grannarna fått nog och två typer kom för att leverera en riktig salva. Efteråt dog festen ut och jag följde med sötnosen till hans rum där vi gosade och pratade strunt på franska. Snart blev han mer och mer het på gröten fast jag sa att jag bara ville sova. Det var lingonvecka och jag vill inte att någon ska minnas mig som "menstjejen". För övrigt hade hans machotendenser funkat som en turn off. Han kändes som en naiv lillebror, vad än leget sa. Men... han fortsatte med att envisas. Blev tillslut sur och fällde kommentaren "Men sov med min kompis då! Det är ändå han du vill ha." Ja men då sover jag med din kompis då, tyckte jag för att retas och lämnade rummet. Kom strax tillbaka och han sken upp,nöjd över att jag ändrat mig. Så lutade jag mig över honom bara för att ta min väska på andra sidan sängen. Vände sen på klacken och trippade ut. Tog hissen ner och ramlade in i en taxi som stod som serverad på gatan.

Väl framme skulle jag ta upp mobilen för att få A:s kusin att öppna porten. Mobilen ja... Kvarlämnad i lillpojkens sovrum. Jag sjönk ner på trappsteget utanför och semidog, övertygad om att det var där jag skulle få spendera morgontimmarna. Då dök en lustig typ upp från ingenstans. Kolsvart man, lång med avklippta jeans som var uppkörda högt över midjan. Parlez vous francaise? undrade typen. Bingo! Jag fick komma in.

På sena förmiddagen vaknade jag med ett ryck, väl medveten om att jag hade en tid att passa. Tassade in i duschen medan kusinen kämpade med att släppa in luft i den pissvarma lägenheten. Det var lite märkligt att vakna upp så där med en kvinnlig främling. Jag började småprata och isen smälte så pass att vi började skvallra om kvällen som varit. Fler hade visst fått till det och A var tydligen bland dom.

På min väg mot tuben mötte jag A som bar uppsynen av en generad min. Sa att hon vinkat av folk. Vinkat av folk, my ass, tänkte jag men lät bli att retas med henne. Tackade istället för en kanonkväll och kramades hejdå.

Fantastiskt nog lyckades jag ta mig till Slussen på utsatt tid. Strax efter mig kom J och hennes syssling. J som flyttat till Malmö för att plugga. Det var ett år sen sist men kändes precis som igår. Vi promenerade bort mot Nationalmuseum. Sysslingen som jag aldrig träffat innan var soft. Vi förde obesvärade samtal som om vi alltid känt varandra. Fulade oss runt turistbåtarna vid Nybrokajen. Tog knäppa kort. Inne på Nationalmuseum åt vi ljuvlig grönsaksbuffé. Skrattade högt varvat med lågmält allvar. Fina samtal... Jag såg två bekanta ansikten då de två potentiellt lesbiska kvinnorna släntrade in. Påpekade för J och syssling ännu ett exempel på att världen är liten. Jag testringde min mobil från J:s och lillpojken svarade. Var helt med på att jag snart skulle komma och hämta den.

Efter att ha sagt hejdå till J och syssling, promenerade jag bort till Götgatan och genom den. Väntade i entrén på utsatt tid och tänkte på vad jag skulle göra om han inte kom ner. Plinga runt på alla lägenheter på sextonde våningen? Han kom snart ändå. Machotendenserna var utbytta mot mer klädsam blyghet. Vi sa inte så mycket. Han såg på mig med sina rådjursögon och jag ville bara rufsa om honom i håret. Han tog initiativet till en stor kram. Slängde ur sig att vi kanske ses i Karlstad. Men sötnos, det var ju föga troligt...

Det var den helgen. Sen har jag kommit tillbaka till Karlstad och saker och ting har satts i rullning även här. Dagar och händelser som är värda att dokumentera. Men... Un autre jour.

tisdag 21 juli 2009

Sista dagen i Kbh

Sista dagen i Köpenhamn började lite knasigt. Jag hade på egen hand tagit cykeln ut till Christiania. Visste inte riktigt hur mina förväntningar skulle se ut men det var lite grann som att komma in i Alices underland - Grafitti mer eller mindre överallt, skyltar med lustiga meddelanden, underliga saker kastade lite huller om buller och riktiga original till människor på de små gatorna. Det hela började bra med att en fredlig kille kom fram och ville bjuda mig på en fest som skulle vara i helgen. Strax därefter blev jag anklagad för att vara slampa av en påtänd kärring på en uteservering. Hon menade på att mina shorts var "för korta", att jag uppmuntrade killar att bete sig som svin och att jag fick skylla mig själv om det hände obehagliga saker. Liksom - Tack för den systerliga omtanken, gamla fitta. Slutligen sprang jag på en kille som visade sig vara makedonier så vi snick snackade lite på juggemål innan jag kände att det var mer än dags för mig att lämna området.

Efter lite parkhäng åkte jag hem till MH. Strax därefter kom hon från jobbet och vi chillade över kaffe på hennes uteplats. Pratade om min Christiania upplevelse och hennes dag på jobbet.

Lite senare tog vi mat, vin och en engångsgrill med oss bort till havet. Satt och njöt av att få uppleva en av dessa sommarnätter som är så vackra så det nästan smärtar i hjärtat. Solen värmde fortfarande när vi vid nietiden tog cyklarna till en för mig okänd stadsdel. Mötte upp med hennes kompis A för lite bowling. Hade aldrig träffat tjejen tidigare men jag gillade henne på direkten. Spontan, rolig och kvick i tal och tanke. Tillsammans spelade vi i en timme. A vann. Jag kom sist men var glad ändå. Med A på MH:s pakethållare svischade vi vidare genom den danska kvällen. Tjejerna hade siktet inställt på en specifik bar med bohemisk inredning där de bjöd på ekologisk öl. Vi snackade Köpenhamn versus Stockholm. Kom fram till att Stockholm kanske var vackrare men stämningen så mycket gemytligare i Köpenhamn. Kanske för att danskarnas tillstånd ofta är salongsberusad...? När timmen började bli sen såg jag hur MH:s ögon blev trötta. Jag tänkte på hur fantastisk hon är min vän - hade klivit upp vid halv sex hela veckan men ändå underhållit mig på tills sent inpå kvällarna. Så klart hon var trött. A däremot flaggade för en till öl. Hon skulle va ledig kommande dag och gav mig en invit till fortsatt barrunda. Jag var på. Lovade att se till att hur som helt få upp MH ur sängen till morgonen. Vännen hade försovit sig samma dag och det fick inte upprepas.

Så MH tog cykeln hem medan jag satt kvar med A. Jag skrattade åt hennes skämt. Hon skrattade åt mina. Visade sig att vi båda haft Madonna och MJ som barndomsidoler. Alla som haft just dom som idoler, är mina vänner, så är det bara. Glada i hågen gled vi vidare i natten och hamnade på en av A:s absoluta favoritbarer. Det var schyst. Bra musik, blandat med folk och soft stämning. Enda problemet var att det börjat suga i min röknerv. Där fanns en cigarettmaskin men jag hade inga cash på mig. Hade klarat mig med Visa kortet dessa dagar... A la mynt i min hand. Go nuts on the machine, tyckte hon. Jag lovade att betala tillbaka via MH men hon viftade bara bort kommentaren, tyckte inte jag skulle tänka på pengarna.

Jag hittade en jättesöt pink lighter som plötsligt bara låg framför näsan på mig. Snart fick vi sällskap av pojkar och den fina lightern vandrade lokalen runt. Jag och A fortsatte kvällen med att bjuda varandra. Det blev öl efter öl efter öl... Musiken blev bättre och bättre och vi hittade upp på dansgolvet. Dansade som galna till givna 80-tals dängor. Pratade med mer pojkar. Jag fick en statsvetare efter mig och givetvis pratade vi dansk politik. Han menade på att alla som hade någorlunda högt IQ skämdes över regeringen i landet. Tyckte att det hela var helt sjukt. Han hade själv invandrarkompisar och visste inte vad man skulle göra åt saken. Jag tyckte han gjorde ett godkänt intryck då han plötsligt droppade - "Men romerna vettu fan vad man ska göra åt... Köra ut dom ur landet kan man inte för de går som EU-medborgare." Hejdå på den... Jag pratade med andra. Typiskt nog hade jag och A även samma smak när det kom till killar. Gjorde en gemensam offensiv på en utomordentligt snygg tysk med rätt längd. Han blev nog lite pressad. Såg från den ena till den andra. Log, var trevlig och frågade om vi skulle med vidare. Jag och A utbytte en blick som sa att det bara skulle bli problem och lämnade honom åt hans öde. Killar frågade om vi var systrar... "Nähä, men bästisar? Jaha, inte det... Ni har träffats först idag?!". Ingen kunde tro det.

Efter fem nån gång ramlade jag och A ut från stället. Det var dags för mig att åka hem och väcka MH. Vid det laget hade min pink lighter hittat tillbaka till mig. Jag låste upp cykeln och vi promenerade en bit. A gav mig väginstruktioner och vi skiljdes med en jättekram och tack för en fantastisk kväll där vi varit systrar och allt vad det var. Yttrade orden att vi säkert skulle ses igen.

Och jag cyklade lite vingligt hem genom ett sovande Köpenhamn. Väckte min vän med en bamsekram och gemytlig alkoholodör.

måndag 20 juli 2009

O'boy o'boy o'boy o'boy

Vilken vecka det har varit! Jag har kramats en massa med fantastiska människor, jag har pussats med en, jag har tappat kontakten med min hjärna två gånger utan att det straffat sig, jag har provocerat en påtänd kärring i Christiania, jag har åkt first class till priset av andra klass, jag har skrattat med nya vänner, jag har haft fina samtal med gamla och nya dito, jag har lapat sol i vackra parker och jag har dansat tills jag fallit ihop. Mer detaljer kommer senare. Om jag orkar...

onsdag 15 juli 2009

I love Kbh

Rullade in i Kopenhamn vid 17 tiden i forrgar. MH motte mig pa stationen och vi tog tuben hem till henne. Dumpade mina grejer, slangde oss pa cyklar och trampade pa mot en Faelledparken dar vi motte upp med hennes danska kompis E. Sa vackert och gront och varmt var det. Kandes som en riktig vinst att byta ut det regniga sverigevadret mot snudd pa tropisk varme. Vi grillade och drack rose. Lyssnade till ett afrikanskt trumband som spelade och sag manniskor dansa tills det ryckte i benen pa mig och MH och vi hoppade in i folkmassan och gav jarnet.

Pa morgonen hade MH dragit till jobbet nar jag vaknade sent pa formiddagen. Jag duschade och chillade en stund i lagenheten. Slangde ett oga pa en karta och gav mig ut pa cykel igen. Har alltid varit lite chicken nar det kommer till att cykla i storstadstrafik men Kopenhamns trafik kandes anda helt okay. Jag sallade mig till massan av cyklister och cruisade fram i stralande vader. Stannade till i olika fantastiska parker dar jag strosade runt. Stallde vardelosa turistfragor till danska manniskor, mest for att kolla om jag kunde gora mig forstadd pa min kvasidanska, det gick ganska okay.

Nar jag sen motte upp med MH kunde jag inte lata bli att bedyra min nyfunna karlek till Kopenhamn, en stad jag garna skulle bo i. Det blir ofta sa nar jag upptacker nya stader, jag foralskar mig i dom. Av Kopenhamn hade jag annars bara suddiga minnen da jag varit har med familjen som liten.

Kande snart att det var en helt annan stamning har an i Stockholm. Folk ar avslappnade. Framlingar ser en i ogonen och spontanler. Hur ofta hander det i Stockholm. Det fik mig att skina upp och le tillbaka. Gick runt med ett fanleende hela dan igar.

Nej, nu maste jag gora mig redo for nya upptakter. Christiania fnns pa kartan...

måndag 13 juli 2009

And off I go

Först till Köpenhamn och sen till Stockholm. Vi kanske ses...

Att hänga ut personer på nätet

Carolina Gynning har gjort det och så var diskussionen igång. Okay eller inte okay? Varför? Varför inte?

I hennes fall har det rört sig om en avundsjuk fjolla som hotat och trakasserat. Gynning har sedan publicerat personens IP-nummer och erbjudit hittelön till den som kan identifiera idioten.

Enligt min mening gör Gynning helt rätt och jag ser gärna att fler följer det goda exemplet. Bara för att man väljer att vara anonym ska man inte ostraffat få bete sig som vilken jävla apa som helst. I slutändan får man ändå alltid räkna med att stå för sina handlingar, vilka de än är.

lördag 11 juli 2009

Word

Inbjudningar till sommarfester har trillat in. Nyligen bemöttes en inbjudan med följande svar på Facebook thread:

"just tell me when I WILL BE THERE

Men jag kräver ett utbud på tre fyra snygga killar med stora snoppar jag kan välja på!!!
"

Nej, det var inte jag som kom med kravet men det var fan head on.

fredag 10 juli 2009

At least it was

Jag stod och väntade vid ett övergångsställe när en person framför fångade min uppmärksamhet. Så bekant… Längden stämde. Kroppsbyggnaden stämde. Till och med hållningen stämde. Men det kunde väl inte va…?

Ljuset slog om till grön gubbe och folkmassan rörde sig framåt. Rörelserna – också identiska. Då plötsligt avslöjade han sig. En hand letade sig bak mot ryggen. Nånting kliade och t-shirten åkte upp. Blottade födelsemärket och eliminerade mitt tvivel.

När jag nått andra sidan gatan hade jag samlat tillräckligt med luft i lungorna för att ropa hans namn. Såg honom stå som förstenad i en sekund eller två tills han vände sig om. Han log. Jag log. Så närmade han sig som man närmar sig en katt som när som helst kan springa bort.

Vi såg på varann under tystnad. ”Det regnar.” tyckte jag tillslut. Han kastade en blick mot skyn som om han först då blev uppmärksam på saken. Ryckte kort på axlarna och log ännu bredare. Jag höjde mitt röda paraply så det täckte bådas våra huvuden och då slog han armarna om mig på det där sättet som ingen gjort innan eller efter honom, på hans sätt. Jag vet inte hur länge vi stod så. Jag vet inte heller vem som lossade greppet först. Vi log ett leende i samförstånd innan vi vände på klacken åt varsitt håll.

torsdag 9 juli 2009

Haters

Jag fullkomligt älskade honom när jag var i övre tonåren. Kastade mig över hans böcker som en hungrig haj och insöp det raka språket med de arga orden.

Sen blev jag tjugo år och kaxig. Såg till att styra upp en intervju vilket visade sig vara förvånansvärt lätt. Sen satt vi där mitt emot varandra läppjandes på varsin öl. Jag till och med lät honom korra artikeln efteråt. Höll på att skämmas skallen av mig när det sen visade sig att jag av misstag liknat hans stillsamma estradpoesi vid ljuden som framställs av Bob Hund... Bob Hansson, hade jag naturligtvis menat! Fan fan... men men. Förutom den lilla detaljen fick jag tummen upp.

Han förlorade mig nånstans där hans religiösa tro blev alltmer framträdande. Jag kunde väl inte längre identifiera mig med materialet I guess.

Nu snubblade jag över en färsk artikel av Birro själv på DN:s hemsida. Han är en av flera som lagt ner sin blogg på grund av anonyma hatkommentarer. Jag klandrar honom inte. Jag förstår att man inte vill utsätta sig för hot, psykning och terror. Jag förstår att sånt kan få en att kasta in handduken tillslut. Samtidigt tycker jag att det är åt helvete att illvilliga idioter ska få segra. Att de härjar i första taget är ganska fantastiskt i sig. Jag menar att de orkar ägna sån energi till sina utstuderade jävla kommentarer... Att de orkar.

Och varför bloggar jag själv anonymt, kan man undra. Kanske för att jag inte vill ha ovanstående typ av engagemang, för att det är skönt att slippa det. Samtidigt för att jag vill ha ett litet utrymme av verklighet där jag delar med mig av vad jag vill och inte av vad som passar eller förväntas. Kanske för att jag hoppas att nån jag känner nån gång ska hitta hit och faktiskt digga mig ännu mer. Vem vet, vem vet...

onsdag 8 juli 2009

Ack Värmeland, du sköna...

Var nyligen ute och gick med hunden då en raggare kom förbi med en dekal på bilen där det stod "Se upp för fitthår". Orden var tryckta i ett typsnitt med stora versaler.

Fyfan vad det är dags att dra. Igen.

måndag 6 juli 2009

Krooki

Det kändes märkligt i början. En naken främling mitt i ringen av folk. Den nakne som kort presenterar sig. Blickar som försöker låtsas som om det regnar men som så synbart kämpar med att inte fokusera på "fel" del, så också min. Sedan penna mot papper.

Främling blir objekt som blir linjer som blir en helhet. Hur synen liksom vidgar sig i processen. Efter några dagar ser man mer än linjer. Börjar jobba med gropar, veck och skuggor.

Jag kommer aldrig se på kroppar med samma ögon igen. Risken finns att jag alltid kommer att analysera hur ljuset faller. Hur många nyanser det kan ge en och samma kropp.

Något annat anmärkningsvärt är kroppars olika uttryck. Hur man kan rita av en person utan att ens ta med ansiktet och ändå kan den där avbildningen kännas igen och direkt kopplas till rätt person. Om man lyckats fånga just det där specifika... Det är lite fint det där. Att tänka på hur unika vi är i kärnan var och en.

fredag 3 juli 2009

Turn! Turn! Turn!

Det gick vägen. Jag fick stipendiet från Sida=Cape Town i höst.

torsdag 2 juli 2009

Jag skyller på värmen

Jag är så innerligt trött på mig själv och min oförmåga att besluta mig.

Jag ville resa i sommar och bankkontot tillåter det för tillfället. Men jag vet inte vart jag vill och jag vet inte om det är värt att åka själv. Har lite förstrött sökt runt lite på nätet i allmänhet och couch surfingsidan i synnerhet. Fegar och tvekar är vad jag gör. Bo hos främmande människor... Hur bra kan det bli? Det kan bli jobbigt, tråkigt, skumt eller alldeles underbart. Men man vet ju aldrig.

Ska jag nöja mig med att bara glida runt här? Besöka de jag känner runt om i Norden...? Kommer det ge mig tillräcklig tillfredsställelse?

Fan... Hatar mig själv när jag är så här lam. Beslut ska bara fattas fort och smärtfritt.