Det var åttiotal. Färglada pumps och axelvaddar. Hockeyfrillor och gälla ögonskuggor. Mamma - min idol, hade koll på allt. Inte bara på modet utan också på musiken och det var där nånstans min musiksmak formades hämtad från blandband och LP-skivor.
Det var nåt magiskt i låtarna. De var nåt slags framtidslöfte om hur livet skulle bli. Och när mamma inte såg mig stapplade jag runt där hemma i pumpsen och massakrerade hennes dyra smink. Rockdrömmar väntade mig. Jag skulle bli den nya Annie Lennox typ.
Men ibland kunde även hon gå till överdrift - mamma. Som alla bilresor jag och syren fick sura oss igenom lyssnades på Nothing Compares 2 U av Sinead O'Connor. Inget fel på låten i sig men den spelades på ständig repeat. Ett blandband. En enda låt. Sånt driver väl vem som helst till vansinne.
Sen kom MTV och nittiotal. Drömmar och längtan visualiserades i musikvideos. Jag blev själv en aktiv musikkonsument.
Låtar från dessa två decennier gör mig nostalgisk. En liten spotify playlist har blivit resultatet av det. Enjoy.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar