En liten resa i tid och rum

Årets hittills varmaste dag och jag pallade inte med att vara kvar i Uppsala, staden där ingenting händer. Staden som jag inte kan få annat än ytliga känslor för. Staden som inte vill fastna under huden.

Så jag tog tåget till Stockholm. Var bjuden på fest med folk från musiktidningen. Den hölls hemma hos en av de två grundarna. En av de två som så vitt jag kunde minnas var ett par men kanske såg det annorlunda ut nu.

Jag tog mig till den centrala adressen på Söder. Dörren slogs upp av ena halvan - T och hon gav mig en ordentlig kram. Undrade hur länge sen det var sen sist. Det måste ha varit nyårsafton 2005/2006. M sprang förbi med endast en handduk runt midjan, vinkade lite lätt. Jag och T slog oss ner i soffan och plötsligt fick jag ofrivilligt flashbacks från nyår 2005/2006. Hur jag satt i just den soffan intill exfaktorn och väntade in det nya året. Hur vi hållit varandras händer. Hur han sett på mig. I den fast på en annan geografisk plats. Fan, jag behövde sprit. Gick till köket och öppnade en av mina medhavda flaskor Staropramen.

Tillbaka ute i vardagsrummet hade M fått kläder på och kom fram och tog i hand. så det är du M som bor här? undrade jag. Jo, så var det. Först hade de bott där båda två. Sen hade de tagit en paus och nu såg det ut som om T skulle flytta tillbaka in igen nästa månad. Ett slags radarpar trots allt... Kanske kräver sånt sina pauser.

Lägenheten var smakfullt inredd och snabbt fångade två vackra karnevalmasker mitt intresse. De hade köpt dem i Venedig. Den ena var tydligen en exakt kopia av Tom Cruises mask från filmen Eyes Wide Shut. Den specifika shopen hade stått för alla maskerna i filmen. De fortsatte att berätta om hur Venedigborna under festivaldagarna gick runt på stan i sina masker under en hel veckas tid. Detta gjorde de på sin väg till jobbet, affären, banken eller wherever. Vilken grym grej tyckte jag. Det måste upplevas.

Snart droppade flera andra in och festen kunde börja. Vi gjorde en gemensam beställning på massa tapasmat som fyllde ett helt bord. Pratade om musik i massor och kollade videos på youtube. Då och då gjorde jag T sällskap med en cigg på balkongen. Vi pratade om gamla gemensamma bekanta och vad de gjorde nu. Var båda överens om att åren gått skrämmande fort. Det blev en hemmafest då ingen var vidare pepp på att gå ut. Jag tog sista pendeltåget tillbaka och föll ner som en stock i min säng.

Nu vill jag typ bara ligga under en filt och stirra. Stirra upp i taket och lyssna till mina tankar som snurrar runt runt runt. Som om det skulle göra saken bättre. Som om det skulle få mig att komma fram till nåt nytt.