Where have all the tall men gone?

K kom hit till Uppsala med sina silverhotpants i högsta hugg. Det kunde inte betyda annat än party.

Efter att ha käkat på en bizzart inredd pizzeria (i ett rum där halva väggarna hade tapeter med tegelimitation och resten var kakel av badrumsslag) åkte vi hem till mig för vin, skitprat och styling. Jag körde på en svart tajt strumpa till klänning, röda naglar samt stora guldringar och till det mina 13 centimeters pumps.

När det barkade mot tolvslaget tog vi bussen mot stan. Klev in på en av de stora klubbarna och började med cigg på terrassen. Vimmelfotograf kom fram som de alltid gör. En självsäker snubbe stapplade också fram och sa att vi mer än gärna fick göra honom och hans kompisar sällskap - det skulle bjudas på drinkar jara jara. Vi hade redan våra drinkar och med dem gick vi istället in.

Uppe på det stora dansgolvet och vi hamnade snart intill ett bekant ansikte. Vi kan kalla honom domare C, en mycket underlig typ som jag sprang på på samma ställe när jag just flyttat hit i januari. Vi hade haft en mycket trevlig kväll där inne och till och med lämnat stället tillsammans. Sen hade vi sjukt nog börjat tjafsa och gått åt olika håll. Nu flörtade hans kompis i hatt med mig. Kompisen var söt på ett Bo Kaspersliknande sätt men för kort för att vara av intresse. Men jag spelade med, mest för att se vad som skulle hända. Vi gick ut tillsammans allihop och rökte. Presenterade oss och både jag och domare C låtsades som ingenting. Massa småbrudar som var deras kompisar sprang fram. Hattkillen hälsade artigt på dem och återgick sen till att uppmärksamma mig. Domare C stod kvar och pratade med dem. K ville in och dansa och jag sa visst, så vi lämnade hattkillen som såg lite uppgiven ut.

Inne förklarade jag läget för K. Hon - Domare C är assnygg ju! Och jo, jag visste det - Lång, mörkhårig, elegant stil men samtidigt avslappnad och stora uttrycksfulla blå ögon. Men jag tyckte att jag inte kan hålla på och förnedra mig själv på det viset. Han skulle behöva visa bra mycket mer intresse än så.

Vi dansade och minglade vidare. Jag spanade efter långa män men det var helt klart lågkonja på det. Själv är jag ganska lång för att vara tjej som det är - 1,73. Lägg sen till 13 centimeter på det... Då blir det ointressant med allt som är under en och nittio.

Jag tänkte att till sommaren får jag fan ta mig ner till Balkan - där finns folket med Europas längsta genomsnittslängd. En och nittio män är liksom normen. Men samtidigt... Som brud ses man bara som en kärring om man fortfarande är ogift vid 23. Jag blir snart 26... God damn it!

Snubbar fortsatte att komma fram men none of them could make the grade. Jag och K hämtade jackorna från garderoben för att hinna med sista bussen.

Inte så lätt när K är smått berusad och ska snurra runt alla lyktstolpar hon ser. Jag lockade på henne som man lockar på en busig hund. När vi väl kom fram hade sista bussen gått minuten innan. Taxi... Surt, surt och onödigt. Det kom en buss som bara skulle åka en station bort till centralen. Vi frågade om vi fick åka med den lilla sträcken och det gick bra. Vid centralen ser jag plötsligt vår buss stå startklar för avfärd. STANNA!! ropar vi och bussen tvärnitar. Jag håller på att välta i mina höga klackar men återfår balansen in sista sekund och hoppar av. Springer som en riktig toka mot andra bussen och vi hinner komma på.

Väl hemma är jag fortfarande på festhumör. Serverar sängfösare och spelar nattradio. Vid 06-tiden bäddar vi slutligen ner oss och börjar prata om familjen. Hur den präglat en och fortsätter göra så. Jag uttrycker hur jobbigt det känns med mamma. Alla har vi våra skelett i garderoben. Alla.