Jag älskar livet här

Fredag och efter att ha ringt samtal och skickat mail under förmiddagen slocknar jag som en stock mitt på dagen. Hade bara tänkt vila i tio minuter men kroppen valde att sova i två timmar istället. Alkoholintaget de senaste dygnen tog ut sin rätt så jag bestämde mig för att inte dricka nåt under fredagen. Bara chilla.

B frågade om jag vill med henne till ett ställe. Hon hade blivit uppringd av en smått underlig kille hon träffat. Ville inte träffa honom själv, den vanliga visan. Han skulle ha norska vänner med sig. Skandinavisk afton - Wohoo!! Jag var inte lika exalterad över skandinavisk afton men tyckte det kunde va ett okay alternativ.

På vägen dit stannade vi till vid några chica gator och satte fast flyers för hennes dejtingbyrå på bilar. Hon har en fest inom en vecka som hon håller på och freakar över - För få anmälda. Jag hade inget emot att hjälpa henne lite.

Under tiden ringde hennes detjsnubbe och lämnade argt meddelande på röstsvaret. Han var arg för att hon var försenad och slösade hans tid. Det hade gått en halvtimme över tiden. Tönt tyckte jag. Vi bor trots allt i Afrika.

När vi var färdiga med flyersen tyckte B vi skulle åka till det där stället ändå. Det var coolt och hon ville visa mig det.

Det var rätt coolt. Man gick igenom som en italiensk gränd och kom fram till en stor takterass. Vi satte oss vid ett bord och beställde äppeljuice (B hade också bestämt sig för att inte dricka). Sen frågade B servitrisen om den där snubben fortfarande var här. Det var han och hon skulle hälsa till honom. Så kom han fram och bad om ursäkt. Medellång man med fina drag men med nerver som en kokainpåverkad. Man kunde se det direkt. Ordflödet tog liksom aldrig slut och kroppen studsade liksom av rastlöshet. I alla fall så bad han om ursäkt för meddelandet och bjöd över oss till sitt bord. Norrmännen visade sig vara svenskar. Fyra medelålders män och en kvinna i samma ålder. Göteborgare. Jag pratade mest med en av dem, vi kan kalla honom Lars. Lars var okay. Vi pratade Cape Town, min studie och självförsvarteknik. Självförsvar var något som han tyckte alla människor skulle kunna, i synnerhet kvinnor. Han hade själv blivit överfallen av en man hemma i Götet för länge sen och sedan dess bestämt sig för att inte låta det hända igen. Situationen kändes ganska trevlig men samtidigt ganska konstig. Konstig för att det var längesen jag pratade svenska med någon och nu var det ett helt gäng här att prata med. Konstigt också för att de var berusade och vi spiknyktra. Tillslut ville de att vi skulle komma med vidare och dansa på en klubb med nakna manliga googoodansare. Frestande men nej tack. Jag och B var båda trötta. Rörde oss mot bilen istället men stannade till utanför en bar där ett vackert och elegant klätt par dansade salsa. Jag berättade för B att jag dansat på liknande sätt föregående natt. Var undrade hon så jag beskrev stället och hon bara: Ah, Café Colombia! Visade sig att hon gått på danskurs där. Jag sa att jag mer än gärna ville tillbaka dit och dansa mer med snyggbrassen. Vi får se hur det blir med det.

Lördagen blev helt random. Hade egentligen tänkt hänga med B på stranden under dagen och sen gå ut med advokaterna på kvällen. Då fick plötsligt B sitt andra arga samtal under mindre än ett dygn. Det var hennes kompis L som hade ordnat nån tillställning hemma hos henne i Parkland, utanför stan och undrade "Why the fuck she wasn't there?" Det var tydligen meningen att hon skulle läsa astrologi och allt för folk. Så, ingen strand för henne. Hon skulle dit istället och jag fick komma med om jag ville. Jag hängde på.

Visste inte alls vad jag hade att vänta mig efter en trettio minuters resa in i ett reservat (jo, folk bor verkligen så i förorterna, i små områden omringande av höga betongmurar). Vi hälsade på L och sen pockade en lång medelålders man på vår uppmärksamhet. Han var från nåt som heter The Landmark Forum. En organisation eller vad man ska säga som jobbar med positivt tänkande, så kallad mindfullness. Vi blev ombedda att välja ett område i vårt liv som inte går så bra och sen skulle det diskuteras kring vad vi kan göra åt det bara genom att ändra inställning. Jag valde karriär som område. Menade på att jag är orolig för vad som ska hända efter examen. Om jag får jobb snabbt eller inte. Vilka faktorer som spelar in och här är det mest kontakter det handlar om. Att träffa folk inom området och hålla kontakten med dem. Efter diskussioner hit ock dit kom vi fram till att lösningen för mig skulle va att tillföra energi, kreativitet och lycka i dessa möten och i allt jag gör i mina studier nu och med jobb jag söker. Allt diskuterades i grupp och folk hade många olika problem men det handlade mest om relationer och pengar. En ville få en fungerande kontakt med sin självupptagna och otrevliga mamma. Hon fick rådet att inte ha några förväntningar på sin mamma. Att det var enda möjliga sättet att komma till ro med situationen och leva med henne. Jag vet inte jag. Att inte ha några förväntningar är väl detsamma som att acceptera allt och därmed låta sig själv bli överkörd. Som sagt, jag vet inte.

The Landmark männen tackade för sig efter ett par timmar. Kvar blev en samling kvinnor i köket. Plötsligt öppnades champangeflaskor och sex var det nya samtalsämnet. Klockan var fyra på eftermiddagen. Samtidigt fick jag sms. Sms frå söta lammköttet L. Han hade skjutsat in en kompis i stan och undrade nu om jag var hemma och om han kunde få komma förbi. Fan! Jag kunde varit ensam hemma och fått lammkött serverat men nu var jag istället i ett kök i en förort tillsammans med ett gäng medelålders kvinnor. Fel val Frou-Frou, fel val. Men kvinnorna var roliga. Fyllde på mitt glas närhelst det var tomt och laddade upp olika ostar, kex, kakor och bröd på bordet. Pratade utan hämningar och det roliga var att här var kristna, muslimska och hinduiska kvinnor samlade. Diskuterade snoppstorlekar, älskare och äkta män. En av de muslimska kvinnorna öppnade sig verkligen och sa att hon ångrat att hon inte haft en period där hon festat, druckit och knullat runt. Hennes gubbe var för övrigt tråkig tyckte hon och planerade att lämna honom när yngsta barnet flyttat ut. En annan vit kvinna levde både med sin man och pojkvän i samma hus. Mannen hade hon inte haft sexuellt umgänge med på åratal utan de bodde bara ihop av praktiska skäl som jobbet med barnen. Alla tre var coola med att leva så. Matriark av hög rang tyckte B "We bow for you!"

Fram mot åttatiden hade min mensvärk börjat kicka in. Precis som förväntat hade den kommit dagen efter utekvällen med CS-folket. B behövde ändå åka tillbaka så vi tackade för oss.

På vägen hem hade jag och B fint samtal om relationer. Slutade med att jag undrade över DA. Varför vill den äldre mannen inte ha mig? Jag är söt, jag är smart, jag är rolig, jag är ung och jag är helt underbar. Varför?!! Vad ska jag göra nu? Vi skulle ju se en jävla film ihop. Det har han själv sagt men han hör inte av sig. Ser han mig som den jobbiga, påflugna svenska tjejen som han bara vill komma undan? För det är inte jag... Vad är det frågan om? B tyckte "If you want him than go and get him. Just remember that you will have to live with the consequences which are that you are leaving soon." Jag vill inte åka snart. Vill inte!

Hemma kokade jag grönt thé och satte mig med Haruku Marukami på den inglasade verandan. nu har jag gått vidare till boken Sputnik. Högst intressant den också. Samtidigt plingade det i mobilen åtskilliga gånger. Lammköttet undrade hur min dag hade varit. Berättade om braaien han haft tidigare i veckan och la till att den var bra men att det hade varit roligare om jag varit där. Hehe... Jag sa tyckte vi kanske kunde ha braai eller nåt i CT snart och det tyckte han skulle va awesome men det behövde bli snart i så fall för han skulle hen till Joburg 1 dec. Det senaste svarade jag inte på. Det får bli om det blir.

Samtidigt hade jag missade samtal från JJ som jag bara inte orkat med. Nu hade han fest hemma hos sig och de skulle vidare till Jade. Jag kände mig inte i mood för fest på grund av magen. Magen och allt röj som varit senaste veckan. När det blir väldigt intensivt socialt så måste jag dra mig undan i små stunder. Jag behöver mina autistiska kvällar också där jag bara umgås med mig själv och refekterar över vad som hänt senaste tiden. Behöver kontrasterna. Sån är jag.