Dance dance dance

Igår kväll och hip hop evening med AA och S. S hämtar upp mig tillsammans med en vän, ursöt tjej från Sudan som nyligen flyttat hit från Holland där hon vantrivdes. Men CT älskar hon, som oss alla andra.

Vi stannar till på Checkers för att handla mat att ta med. Somliga stirrar. Jag flinar stort tillbaka. Nej, jag är inte kidnappad. Nej, jag går inte runt här under hot. Jävla folk.

Vi åker till Parlament Street och tar hissen upp till sjunde våningen. Kliver in i en våning som får mig att vissla. Vit, stor, fräsch och högt i tak. Minimalistiskt inredd. Panoramautsikt över Table Mountain.

AA, lilla solstrålen kramar mig hårt. Tar mig i handen och visar runt mig bland rummen.

Folk rullar joints på bordet. Bjuder laget runt men jag tackar nej. Tänker på att jag har en stor dag imorgon. Behöver vara samlad. S tackar också nej. S dricker inte ens, är den ansvarsfulla chauffören som jag aldrig tidigare träffat på här i Sydafrika.

Vi äter veg mat. Olika grytor, grillade grönsaker och olika sallader. Ljuvligt.

Vi pratar. En snubbe blir vackert högtidlig. Kommer fram till att det totalt är tio olika nationaliteter samlade här. Folk som har en förälder från ett land och en annan från ett annat. Folk som växt upp i annat land än föräldrarna är ifrån. Och jag känner en gemenskap av den sort jag sällan hamnar i. Snubben påpekar hur lyckligt lottade vi är. Vi som får möta världen så här. Vi som får chanser våra föräldrar aldrig fick. Vi skålar för det.

Men... säger den vältalige. Han är fan orolig för generationen under oss. De har ingen respekt. Hittar sina förebilder i gangsters på gatorna. Han och S som själva växt upp i kåkstäderna uttrycker dåligt samvete för att de inte längre tar sig ut dit. Att de borde visa att det finns andra vägar. Själva är de välutbildade och jobbar med musik. Har sina drömjobb med andra ord. De känner att de vill ge kidsen hopp och statuera exempel.

Allvarliga politiska samtal. Samtal om sex. Första landet jag varit i där folk som oftast pratar om sex i grupper blandade med tjejer och killar. Sudantjejen säger att hon bara ligger med tyska killar. Tyska killar är hennes grej. Med svarta killar finns risken att hon blir involverad. Hon vill inte bli involverad. Säger sorgset att hon fyller 30 år nästa år. Men fram tills dess ska hon bara va 20 nånting och dum.

Underbara samtal. Alltid sånna samtal här kring mig. Det har väl varit dags för det länge nu. Jag har fått lyssna och involvera mig i alltför många skitsamtal om saker som b-kändisar, melodifestivaler och fjollerier. Jag behöver faktiskt inte ta del i det mer nu. Det finns bevisligen folk där ute som tänker som jag.

Vi går till The Waiting Room på Long Street. Mina vägar har ofta lett hit. Senast i förra veckan stod jag där på balkongen och hade samtal med två killar som bott i Stockholm och jobbat med Jonas Åkerlund. Tillsammans skrattade vi åt tunnelbanestationen Aspudden som de hade tagit för "Ass Pudding". Skrattade tills P kom och praktiskt taget drog mig därifrån. Jävla sätt...

Nu var det hip hop klubb och annan publik. Men gänget kände så gott som alla på stället. Presenterade mig för glada ansikten hit och dit.

Jag gick på toa. Kom ut och tittade på stora bistra vakten. "Why so serious?" undrade jag och började fuldansa framför honom. Han tittade på med förvånad min men började snart gapskratta. Vi gjorde handhälsning och jag gick sen tillbaka till de andra.

Det blev mycket dans. Mycket dans och mycket vin. AA placerade mig sen strategiskt framför en stor fläkt i rummet. Och det är skrattretande vad lite vind i håret kan göra. Svart man efter svart man blev plötsligt väldigt angelägna om att prata med mig. Jag pratade och var trevlig. Trevlig men generellt sett ointresserad. En av snubbarna gav sig inte. Kom tillbaka en andra mot slutet. Sa "Sometimes you meet somebody and you feel like you want to meet that person again. Has that ever happened to you?" Tjat, tjat. Jag stod på mig om att inte ge ut telefonnummer men han fick min mail.

Klockan var tre och stället stängde. Tjejerna ville vidare till Zula bar. Jag och S ville hem. Eftersom AA bor precis intill fick de ta vara på sig själva. Jag och S promenerade till hans bil. Pratade om politik och livet i allmänhet här. Han är den första svarta jag pratat med som inte stödjer ANC. Mandelas ANC var skapat av legender med vision men hur fin den visionen än var har makten nu länge korrumperat. Jag sa att det är meningen att jag ska resa tillbaka inom tre veckor. Han tyckte: Fuck that! Stick around.

S, vilken kille. Behaglig, intelligent och otroligt schyst. Körde mig hela vägen fram till dörren och vi bestämde att hitta på nåt nån dag.

För några veckor sedan sände jag ut en önskan om att få stanna. En möjlighet till uppfyllning har öppnats. Det är bara att hoppas på att det håller hela vägen.

Vaknade i morse och tänkte på hur det skulle kännas att ha Schweizarens kropp intill min. Då plingade det till i mobilen. Han önskade mig lycka till med idag.

Det kommer bli en fantastisk dag idag. Och jag, jag kommer äga den.