Sista dygnet i CT

I sann American Pie anda hade schweizaren övertalat sina nio medresenärer om att lämna skogarna och bergen ett dygn tidigare än planerat.

Runt halv nietiden på söndagen stod han vid min port och jag tänkte jag skulle prova ett litet socialt experiment. Ett som gick ut på att se om jag orkade hålla mig från att ta i honom. Han fick en kram och vi fortsatte in. Jag plockade med saker medan han stod lutad mot diskbänken och berättade om vandringarna. Högt konstaterade jag att han byggt på sin solbränna och redan där tafsade jag på hans armar utan att ens ha tänkt mig för. Han stod blickstilla med armarna i kors. Betraktade mig roat. Så jag tog tre stora kliv bakåt dit jag kunde luta mig själv mot bordskanten. Hans berättelser fortsatte och mitt i klev jag återigen stegen över golvet. Omfamnade honom hårt och länge. Sa att jag var tvungen och själv verkade han inte ha något emot det.

Han ville ta mig till Hout Bay för skaldjursmiddag. Jag lät honom göra det och någonstans mellan ostron, räkor och Savignion Blanc försökte jag förklara mitt beteende. Hur jag fattat mitt beslut och nu satt där och uppförde mig helt motsägelsefullt. Att jag trott att det skulle vara enkelt. Att bara säga vad jag beslutat och sen inget mer med det. Men att jag fattat nu att det beslutet inte automatiskt tog bort mina känslor för honom. Han sa att vad jag sagt inte ändrat hans känslor heller.

Så vi åkte hem till mig och spenderade min sista natt i Sydafrika tillsammans. Förenades fem gånger i min säng och den fjärde gången tyckte han – ”I think I’m getting there.” Och jag kunde konstatera att han trodde rätt. Det var speciellt. Det var fint. Det var den typ av sex jag inte haft på år och dar – sån där känslor är inblandade. Efteråt pratade han saligt om alla möjligheter. Alla olika ställningar som fanns att utforska. Jag uppmuntrade starkt hans tankegångar.

Vi spenderade måndagen tillsammans fram tills mitt flyg gick. Åkte kabelbanan upp till nationalparken i toppen av Table Mountain, 1000 meter över havsytan. Åkte ut för lunch i Kalk Bay. Kom tillbaka till CT och lapade kvällssol i Company’s Garden.
I B:s hus kramade jag vänner hejdå med orden ”I’ll be back!” Schweizaren stuvade bilen med alla mina saker och i skymning åkte vi ut mot flygplatsen. Drack kaffe efter att jag checkat in bagaget och han slängde ur sig – ”You better come back. And if you don’t come back… I myself will go to Sweden for you.” Jag: I. Will. Come. Back. Med de orden satte jag min nyfyndade hatt på hans huvud. Sa att den fick stanna med honom tills vi ses igen. Själv gav han mig sin Gold Fish skiva som jag envisats med att spela varm i bilen. Sa att jag fick låna den till nästa gång.

Vid säkerhetskontrollen viskade han ett ”X, I love you.” Jag visste inte vad jag skulle svara så jag bara log. Släppte hans hand och klev bort. Han stod kvar tills jag passerat och vi vinkade mot varandra genom glasväggar. Jag fortsatte min gång med vyer runt mig av Cape Towns berg i pur pur ljus.