söndag 17 juli 2011

The universe moves in mysterious ways

Har haft lite tankar om vänner denna vecka. Tycker att de jag skaffat mig här är underbara allihop, var och en på sitt sätt men att nånting fattas mig - Jag saknar en väninna som liknar mig själv. Någon med samma smak, samma stil. Ja, nån som helt och hållet gillar samma typ av saker. Jag hade S men S har återvänt till England på obestämbar tid och i mig har hon lämnat ett tomrum.

Lördag och W packar och ordnar inför att snart ta flyget till Kanada. Jag har en inbjudan till fest men överväger huruvida jag ska gå eller inte. Sen ringer telefonen. R, en indisksydafrikansk tjej som som jag sprungit på ett par gånger i CT eftersom hon är aktiv couch surfare. Jag har tänkt att jag vill lära känna henne bättre för hon har en så sprudlande och inbjudande personlighet. Min couch surfare, M som lyckligtvis gett sig iväg hade också stannat hos henne. Det var så vi kom att utbyta nummer efter att den där ansvarslösa couch surfaren kommunicerade med mig indirekt via R:s telefon och lät sig bli hämtad från R:s ställe. Det låter förvirrat men när jag var och hämtade upp M från R:s ställe så diskuterade vi lite lösa helgplaner och det var det hon nu ringde om. Ville jag gå ut och äta middag? Sen gå vidare till festen jag nämnt? Ja, varför inte.

Så R som hade vägarna förbi tittade in hos oss. Satt i köket och småpratade med W medan jag gjorde mig i ordning för utgång. Jag tog farväl av W och vi åkte bort till R:s lägenhet så hon kunde göra sig i ordning. Hon hade frågat om inte jag ville ta med kläder och saker för övernattning eftersom hon bor så centralt och jag gjorde det. Vi som alldeles nyligen hade träffats umgicks nu redan som gamla vänner. Just like that. Det bara kom helt naturligt.

Snart åkte vi till restaurangen Bombay Bicycle Club, otroligt festligt ställe som får mig att associera till the Mad Hatter's tea party - Personalen är spexigt klädd, stolarna hänger som gungor från det höga taket, musiken är 20-tals stil. Hur som helst... M som också blivit bjuden kunde inte make it. Och tur var väl det för jag och R visade oss båda ha behov av att prata av oss om hur piss hon var som couch surfare. Tjejen var nothing but a free rider. Bara tog och tog och gav inget tillbaka. Typen som kommer undan med det genom att charma och spela oförstående. Nej, fy för sånna! Ju mer jag och R pratade desto mer visade sig att vi hade en hel del gemensamt - musiksmak, favoritförfattare, favoritställen vi rest till och vill resa till o.s.v. o.s.v.

Vid tiotiden gav vi oss av till partyt. Det var fina M som jag jobbade med förra året som hade festen. Mycket NGO folk, många kreativa egenföretagare - som det ofta ser ut på festerna i CT.

Tidigt på kvällen blev jag presenterad inför en vacker fransman. Eller kanske mer franspojke, typen som ser ut som idealisk Acne-modell men som inte är högfärdig över det, istället ödmjuk och blyg på det charmiga sättet. Stackarn kände ingen där och hade landat i landet samma dag för att jobba här i en vecka. Jag pratade en stund med honom men minglade snart runt med olika människor. Många killar presenterade sig och startade samtal men ingen var i närheten av lika iögonfallande som vackra franspojken. Medan jag stod och pratade med andra kunde jag känna franspojkens blickar bränna över rummet, tänkte "Håll dig borta pojke, håll dig borta. Det är nog bäst". Men han tog sig sen fram till min sida igen. Bara stod intill ett tag och avvaktade men återupptog vårt samtal när han väl fick tillfälle. Frågade om inte jag ville komma med honom ut och dela på en cigarett. Med vin i min mage och sug i cigarettnerven kunde jag inte motstå erbjudandet. Så på uteplatsen stod vi sen och delade en cigarett som vandrade från hans läppar till mina och tillbaka igen. Snart blev jag involverad i ett samtal med en överentusiastisk bekant. Franspojken stod sen vid dörrströskeln med en blick som sa "Kom till mig" men jag stod pall. Visade att jag minsann är ståndaktig av mig.

Mötte honom igen vid diskhon i köket där jag stod och för första gången på kvällen fyllde mitt glas med vatten. Ännu en gång kom han efter. Log och sa att det minsann var dags för vatten för honom med. Jag log tillbaka men gick sen och satte mig bredvid R som blivit lite trött. Vi bestämde oss för att call it a night. Sa hejdå till folk vi pratat med under kvällen, hejdå till de flesta förutom franspojken som nog stod på uteplatsen och som jag bestämde mig för att inte gå och leta upp. Tänkte att inget gott kan komma ur det.

Hos R hade jag till och med ett eget rum där jag sov ut riktigt gott och på morgonen bjöd jag ut henne på frukost i Cape Quarter. Efteråt flanerade vi på strandpromenaden i Sea Point. Flanerade och snackade om livet och sen skjutsade hon mig hem. Härliga R, en tjej helt i min smak.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar