En dåres försvarstal och en guidad tur

D som var upphovet till föregående inlägg hörde av sig även idag. Pladdrade på som vanligt. Jag lät honom hållas. Och sen:

Jag: Så jag hörde att herrn haft kul på fest i helgen.

*Tystnad*

En hel avhandling till förklaring levererades efteråt. En klassisk sådan om hur hon slängt sig över honom. Hur han borde avstyrt det hela men hindrades av alkoholintaget - "Ingen ursäkt men en förklaring..." Djupgående analys från hans sida av så väl hans som hennes del i dramat. Undrade hur jag hade tänkt i situationen. Och jag konstaterade att det som skiljde oss åt var bakgrundsfakta. Visst har jag åtskilliga gånger varit del i att orsaka katastrofer men aldrig medvetet. Fakta har levererats till mig i efterhand. Men han, han visste att tjejen i fråga redan var upptagen även fast han försöker framställa den detaljen som oklar.

Whatever. Jag vill inte älta det egentligen. Jag är i Afrika. Någon som jag trodde kunde bli mer än en vän där uppe i Norden har valt att sabba den möjligheten forever. So what? Jag måste leva där jag är.

Så jag ringer en ny vän med en bil. Han tar mig ut till Camps Bay bland de vackra och rika. Vi passerar hus man skaffar sig för tio mille. Stannar till här och där och hjälper minnet med foton.

Vi åker tillbaka och han nämner att han har förberedda matsäckar i baksätet. Delar ut till hemlösa och behövande.

Vi går till Alliance Francaise och möter upp med andra människor. Jag uppslukas av jazzmusiken medan han springer in och ut. Köper vattenflaskor och delar ut till folk på gatan.

När det börjar bli dags att lämna stället har han bekantat sig med alla som finns där även ett par svenskar som han presenterar mig för. Även de Uppsalastudenter. Så vi konverserar med varandra på kvasi stockholmska tills det blir snack om bilkörning i Cape Town och det kommer fram att de är oroliga för att bara köra bil i hemstaden Kristinehamn. Värmlänningar! Vi high fivevar.

Så min nya vän JI med en bil kör mig hem. Vi bestämmer oss för att göra en roadtrip imorgon.