Toppen

Så mycket som händer just nu. På jobbet, i staden, i kärlekslivet med Schweizaren.

Saker jag kastar mig in i.

Andra saker som jag känner motstånd inför.

Som att denna fantastiska tid tickar mot sitt slut. Att min vistelse i det här landet är begränsat av en stämpel i passet. Att jag inte har en susning om vad som händer sen när jag officiellt har min examen.

Jag har länge skämtat med B om att hon alltid kan gifta sig med mig så att det löser saken. Behöver inte ens gifta sig med mig egentligen. Bara förklara mig som sin livspartner.

Nyligen så funderade Schweizaren över det själv. Vi satt på tu man hand på verandan när han sa att om det gör att jag kan stanna så är han beredd på att förklara mig som sin livspartner. Jag tystnade och kollade utforskande på honom. Undrade om han verkligen menade det. Och jo, sa han. Han menade det.

Men jag vet inte... Vill inte utsätta honom eller nån annan för trubbel. Plus att jag i vilket fall måste ha ett jobb att försörja mig med.

I min nya jakt på att övervinna rädslor föreslog jag en vandring upp på Lions Head på en perfekt dag som långfredagen. Det blev jag, Schweizaren, B, B:s lover och S från jobbet. Innan hade jag gett tydliga riktlinjer för vad som gällde - ingen vandring i mörker och under inga omständigheter något alkoholintag. Nä, nu handlade det om seriös vandring och som belöning för det - picknick på toppen av berget.

Det var skön stämning hela vägen upp till toppen. Många skratt och emellanåt låtsasbråk mellan mig och B:s lover som jag har en särskild jargong med. När vi nådde den riktigt branta delen där man klättrar upp fick jag dock ge honom en riktigt avhyvling och trycka upp honom mot väggen. Jag menade på att skämtknuffandet inte var roligt längre och han tyckte "Jesus X! Why all of the sudden so serious?". Senare fick jag visa dem why då vi nådde stället där fallet inträffat. De undrade hur fan jag hade överlevt det.

Så satt vi äntligen där på toppen och njöt av maten när Schweizaren sa att jag skulle kolla in gruppen av fyra tjejer som satt en bit framför oss. Jag bara "Yeah, what about them?" Han "Check out the one to the right." Fucking hell... Hans ex. Helt jävla otroligt. Andra gången vi ser henne på två veckor och på Lions Head av alla ställen i världen. Det är inte klokt.

Jag tyckte att han kunde väl i alla fall va anständig och gå fram o hälsa på henne. Så han gjorde motvilligt det. Kom tillbaka till oss och det var det, ville jag tänka men nej, bruden kom efter honom. WTF?! Hälsade kort på mig med en nick och började sen prata afrikaans med Schweizaren. Afrikaans när hon också pratar perfekt engelska... Vid det laget hade B och lover avlägsnat sig för lite tête à tête. Jag satt kvar och tänkte att om jag gör det så måste ju bruden snart dra men nej, tydligen inte. Hon babblade på like there was no tomorrow. "Lets walk around and take some pictures." tyckte S och såg menande på mig. Så jag och S satte oss på vår kant och hade en väldigt fin pratstund fast jag kunde inte låta bli att slänga blickar upp mot Schweizaren och exet då och då. När mer än en halvtimme gått konstaterade jag besviket för S "So... I've climed all the way up The Lions head with my boyfriend just so that he could spend time here with his ex..." "Oh damn, that sucks big time." konstaterade S. Blinkade sen konspiratoriskt mot mig och la till - "Now it's time for us to go and spend time with both of them."

Så vi gick tillbaka dit och S slängde ur sig lite vänliga engelska fraser riktade mot dem båda. Ex-bruden svarade kort och återgick till att vända sig mot Schweizaren och prata afrikaans. Jävla CP kärring! Vid det laget var mitt tålamod rågat. Men det var också dags för oss att gå tillbaka ner då S hade en tid att passa. Det verkade också va det enda sättet att bli av med henne - att gå.

Jag försökte tänka att jag inte ville låta henne förstöra resten av vandringen så jag valde att inte tänka på henne utan istället njuta av sällskapet även på vägen ner. Och jag tog mig tillbaka utan något fall denna gång. Till och med utan muskelvärk så här dagen efter.