Bliss

Igår kväll hade jag plötsligt tre egeninbjudna gäster över på middag. Det var B, T och T:s nya flatmate M. Tre tjejor och en kille, plus en grön ärtsoppa lagad av mig, plus vin och plus vodka. Vi pratade, skrattade och kvällen till ära rökte jag en schweizisk cigarillo. B flippade pannkakor till efterrätt, samtidigt dansandes till min awesome playlist. T hade utmärkt hand med katten och M utbytte grundläggande svenska fraser med mig på uteplatsen, och berättade historian om hur hans svenska farmor hade hamnat i Sydafrika. Till min smått löjliga tillfredsställelse diggade de verkligen musiken och B tyckte till och med - "Why leave? I feel the party is here!".

Men fram mot elvasnåret gick vi och mötte upp med M:s vänner som hade födelsedagsparty på ett hotell på Buitenkant Street. Väl framme på stället tänkte jag "Ok... Lisbeth Salander och hennes crew" B tänkte likadant (så många Millennium triologin-referenser det blivit på senaste da). Hur som, vi stannade i tre timmar och studerade och interagerade med folket. Intressant... är allt jag har att säga om det.

Vaknade i morse med smärre baksmälla. Bakfull men lycklig, så där obefogat lycklig av ingen särskild anledning alls annat än att all is well. Men visst, bara jag tänker efter är skälen i allmänhet flerfaldiga - Jag bor i ett supermysigt hus mitt i staden, har en intelligent och omtänksam pojkvän, en egensinnig men lojal katt, vänner som får mig att skratta och som jag lockar skratt ur. Vad mer kan man begära förutom då att få betalt för jobb man gör? Men den lilla pusselbiten ska också falla. Det är bara en tidsfråga.

Annars, det som verkligen fattas mig. Fattas så att det känns liksom, det är utan tvekan syren. Att få sitta i köket och dricka kaffe med min fina, det skulle göra en helg som denna fulländad.