Sparks

Det är söndag morgon klockan 05. Schweizaren står böjd över mig i full cykelutrustning. Cape Town-vinden skakar fönstret brutalt och oupphörligt. Jag tycker att han inte är klok samtidigt som jag inte kan låta bli att tycka synd om honom. Cape Argus race och han har en starttid som visar på att han är duktig... En sträcka från CT hela vägen ner till Cape Point och tillbaka.

Han lägger sig ner intill för att vila nån minut. Kvällen innan hade han fyllt i papper med detaljer som personer att kontakta om han blir skadad eller dör (!). Han hade fyllt i sin pappas kontaktuppgifter... och mina...

Han berättar om en vän till honom som anmält sig till racet året innan. Han skulle göra det tillsammans med en tjejkompis på tandemcykel. De hade tränat på varsitt håll då de bodde i olika delar av landet och när de träffades i CT kvällen innan hade de varit ute på middag... som avslutades med sex. Som fortsatte med sex hela natten som blev morgon och de båda bestämde sig för att skita i racet. Bara fortsätta med det de höll på med.

"That's nice" tycker jag. Rättar med - That's actually really nice."

Några sekunders tystnad...

Så plötsligt drar han av sina skyddshandskar hårt och bestämt. Drar mig snabbt tätt tätt intill. Kläder slits av och i farten råkar jag slita av hans nummerlapp bak på ryggen.

Vår första snabbis. Kort men enormt intensiv och efteråt är jag fortfarande lite skakig. Tagen av händelsen, när jag nålar fast nummerlappen igen med säkerhetsnålar.