Katharsis

2011... Året då allt jag känner till aldrig blir det samma igen. I dagar har jag gråtit, svurit, samtalat och processat vad jag försökt att fly från i över tjugo år. Men jag känner mig renad nu. Det har blivit lättare att andas, äntligen.

Fast hur berättar man om sånna saker. Det vet jag inte än. Jag kan bara dela med mig av vad jag själv aldrig riktigt förstått innan och det är att när det kommer till barn- och kvinnomisshandel så finns det inga gråzoner. Våld är alltid våld oavsett graden av misshandel, oavsett frekvensen av incidenter. Det är vad jag kommit till insikt om. Detaljerna får vänta.

2011... året då allt jag vet är följande:
- Jag har en syster och en mamma
- Jag älskar W
- Jag har ett starkt psyke och tillsammans med min talang och förmåga kommer det ta mig dit jag vill

Jag tar saker från där nu.

2011... och jag kommer med ett inlägg deprimerande som hell. Men skit i det, för nu kör vi! Kärlek, lycka, framgång. It's all there.