Jag och mamma rullar fram på motorvägen, på väg mot jobbet på sträckan som nu hör till vår nya morgonrutin. Och det är när bland-CD:n i stereon börjar spela den här som mamma eftertänksamt säger - Din far... (han vars pung jag råkar komma från (mina ord)) "Ja, han var ju inte mycket till en dansare... Men, när den här spelades på fester, då hoppade han plötsligt upp och dansade på bordet.
Random ord från random tankar men de fick mig faktiskt att le lite. För det måste ha varit första gången jag hörde något i närheten av sympatiskt om den mannen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar