W kom och W åkte.
Vi såg solnedgång över Stockholm från Katarinavägen, åkte tåg genom skogarna från huvudstaden till Karlstad, vann i bowling över mina föräldrar, rökte cigarr med läskig lukt, tjafsade om parkering i Göteborg, hoppade runt på så många konserter så våra ben hotade att vika sig, åkte som enda passagerare med färja mitt i natten, sov sked mitt på dagen, åkte rutschbana genom en kaviartub i Smögen, solade på en kulle vid Klarälven och lekte "sök" i skogen med den prickige tillsammans med syren.
Igår körde jag honom till bussen som skulle ta honom till Arlanda. Natten innan hade ingen av oss kunnat sova. Vände och vred oss båda två. På morgonen höll jag honom så nära så nära.
Men jag bröt aldrig ihop. Valde att helt enkelt not go there. Kände att det inte behövdes heller. Kände mig trygg. För första gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar